VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MÅ BÄTTRE?

TIPS FRÅN 1177

Det finns mycket som du kan göra själv för att öka din motståndskraft mot att må dåligt. Det kan även hjälpa dig att hantera motgångar.

Ge dig själv tillräckligt med sömn och vila
Din motståndskraft mot stress och ångest ökar om du sover bra. För att du ska få en god sömn är det viktigt att du ger dig själv tillräckligt med tid att bli lugn innan du går och lägger dig. Det kan vara en bra rutin att stänga av skärmar och inte bli störd timmen eller timmarna innan du ska sova.

Det är bra om du kan ha en dygnsrytm så du är vaken och aktiv på dagen och sover under dygnets mörka timmar, om du har möjlighet till det. Om du har problem med sömnen kan det vara bra att göra sådant som får kroppen att slappna av. Ofta går orsaken till sömnsvårigheterna att behandla, det är därför viktigt att du kontaktar en vårdcentral om du har haft sömnproblem i mer än fyra veckor.

Ta hand om kroppen
Att du tar hand om dig fysiskt påverkar hur du mår psykiskt. Du behöver äta bra, vila och röra på dig regelbundet för att kroppen ska må bra. Detsamma gäller för din psykiska hälsa.

Regelbundna rutiner kan ge dig trygghet och öka din motståndskraft mot exempelvis stress och nedstämdhet. Det är bra att äta hälsosamt och röra på sig regelbundet. När du rör på dig så att pulsen höjs bildas ämnen i kroppen som gör dig lugn och som får dig att må bättre. Andra aktiviteter som kan få dig att må bra är kroppslig beröring och fysisk värme.

Gör saker som får dig att må bra
När du mår dåligt kan det kännas som att ingenting är meningsfullt eller är riktigt roligt. Även om det kan vara jobbigt är det oftast bra att göra sådant som du tidigare har tyckt om. Sådant som du förknippar med att må bra. Du kan fråga dig själv: Vad behöver jag just nu? När mådde jag riktigt bra senast? Vad gjorde jag då? Pröva sedan att göra just det.

Många personer ställer höga krav på sig själva. Det leder ofta till känslor av missnöje. Försök att göra mindre av det du tänker att du måste eller borde, och mer av det du längtar efter.

Döva inte känslor med alkohol
Det är aldrig ett bra alternativ att döva känslor med alkohol, även om känslorna tillfälligt kan bli mildare. Alkohol försämrar kvalitén på sömnen och det är vanligt att känna ångest när alkoholen går ur kroppen. Att dricka mycket eller ofta brukar leda till att du mår sämre med tiden. Alkohol kan också göra att känslan av ångest eller nedstämdhet blir starkare i stunden.

Hitta sätt att uttrycka dig på
Genom att uttrycka dina tankar och känslor kan du få nya perspektiv som kan leda till att du mår bättre. Det kan till exempel vara att berätta, skriva, måla, sjunga eller spela ett instrument.

Känsla av mening och sammanhang kan hjälpa
Samhörighet med familj och vänner är ett viktigt stöd men även gemenskap i föreningar, församlingar, grupper eller forum på nätet kan ge meningsfullt stöd. Det kan vara en källa till inspiration och kraft för att både få och ge uppskattning, och dela med sig av sina erfarenheter.

Det är vanligt att isolera sig när man mår dåligt. Det kan kännas jobbigt att möta andra och visa sig när man inte mår bra. Att ge dig själv tid att sörja och vara ifred kan vara bra, men inte för länge. Då kan du gå miste om det stöd som omgivningen kan ge.

För mer info från 1177, klicka här: www.1177.se/att-ma-daligt

Självtest för att få en indikation på om man kan lida av nedstämdhet:  www.kry.se/sjalvtest

NÄR SKA JAG SÖKA HJÄLP?

Om du under minst två veckor har varit nedstämd, har svårt att känna glädje, har ångest eller oro, långvarig energilöshet eller trötthet. Om du har så stark ångest att du har svårt att klara av ditt jobb eller vardagen hemma.

VAR KAN JAG SÖKA HJÄLP?

• På din vårdcentral
• Psykologer digitalt, t.ex. KRY eller Mindler
• Privata psykologer
• Kyrkans själavård (kontakta din campus-pastor eller maila [email protected])
• Jourhavande medmänniska: www.jourhavande-medmanniska.se
• Suicide Zero, som har chatt-stöd: www.suicidezero.se/fa-hjalp

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA EN VÄN?

Ensamhet är idag en av våra stora folksjukdomar i Sverige. 1177 skriver:

“Social isolering anses vara dubbelt så farlig som fetma, mindre hälsosamt än att inte träna och lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag.

Ensamheten innebär en ökad risk för att utveckla hjärt- kärlsjukdomar, stroke och demens. Risken ökar också för psykiska problem.

Mest skadlig är den kroniska ensamheten och där personen hela tiden bekräftar för sig själv att hen är ensam och ingen vill umgås med hen. Ensamheten börjar leva sitt eget liv.”

Med det perspektivet har alla i kyrkan en livsviktig roll att spela. Att höra av sig till någon, visa att man finns där och erbjuda gemenskap kan göra mycket större skillnad än man kan tro.

TIPS FRÅN KRY TILL ANHÖRIGA

Att leva nära någon som mår psykiskt dåligt kan vara både påfrestande och svårt. Ofta vill man finnas där som ett stöd men vet kanske inte hur. Och på vilket sätt kan man vara till hjälp för någon som har det jobbigt utan att gå under själv? Som anhörig är det vanligt att ibland känna sig både handfallen och otillräcklig. Läs vidare för att ta del av våra tips som förhoppningsvis kan ge lite vägledning.

1. Läs på
Som anhörig kan du ha stor nytta av att lära dig mer om din väns eller familjemedlems tillstånd. Läs böcker och lyssna på poddar om psykisk ohälsa så att du blir mer insatt i ämnet. Det är svårt att vara till hjälp om man inte vet vad det handlar om.

2. Lyssna
Att lyssna till den som mår dåligt när hen delar med sig av sin upplevelse och att ta det som sägs på allvar är ovärderligt. Öppna frågor kan göra det lättare för personen att berätta. Ge din syn på saken, men undvik att ge råd som inte är efterfrågade – låt personen finna sina egna svar.

3. Ta det inte personligt
Var lyhörd och försök att ha tålamod. Föreslå aktiviteter som kan bryta en eventuell isolering, men respektera alltid ett ”nej”. Ta det inte personligt när personen avvisar dina förslag eller ställer in era gemensamma planer. Det handlar inte om dig.

4. Måna om dig själv
Som anhörig är det ibland lätt att glömma bort sig själv. Att vara ett stöd för någon som mår dåligt kan vara känslomässigt krävande och alla behöver vi återhämtning emellanåt. Sätt de gränser du behöver för att orka och för att må bra. Våga ta hjälp utifrån och be om avlastning.

5. Inse vad du kan – och inte kan – göra
Acceptera att dina möjligheter att stötta och hjälpa är begränsade, oavsett hur mycket du bryr dig om din närstående. Att inse sina egna begränsningar vad det gäller att kunna hjälpa någon man håller av är smärtsamt i stunden, men gör det enklare att agera konstruktivt.

Du kan vara en medkännande vän men bör inte försöka ersätta professionellt stöd, om sådant behövs.

ÖVRIGA RESURSER

Sisterhoodpodden: Psykisk hälsa

Dr. Caroline Leaf: Hjärnforskare som både vetenskapligt och bibliskt erbjuder resurser för ökad psykisk hälsa – drleaf.com